Ole Gunnar Solskjær fick efter sin framgångsrika inledning som Manchester United-tränare förnyat kontrakt med klubben. På många sätt har norrmannen strävat efter att klubbens ska nå tillbaka till sina glansdagar och väcka liv i den kraft som en gång gjorde klubben till en supermakt inom fotboll, där ligatitlar kom på löpande band och där Solskjær själv skrev in sig i historieböckerna genom att avgöra en Champions League-final. Med ett sommarfönster som öppnat ska han nu på riktigt sätta sin prägel på laget inför sin första hela säsong i Premier League som United-tränare. Är det tillsynes nya sättet att värva spelare på rätt väg till framgång?
Manchester Uniteds värvningsstrategi så här långt under sommaren har varit tydlig – det handlar om framtid och tålamod. Endast 15 miljoner pund har spenderats på den 21-årige yttern Daniel James från Swansea City och nu är nästa mål Newcastles unge mittfältare Sean Longstaff till en prislapp på 25 miljoner pund, samt Crystal Palace uppsnackade högerback Aaron Wan-Bissaka.
Samtidigt har United fortfarande nämnts som potentiellt klubbval för Gareth Bale, Antoine Griezmann och Neymar, men helheten signalerar att strategin är annorlunda jämfört med föregående år. Nu ska man skynda långsamt där Solskjær, av allt att döma, verkar vilja fokusera på att locka lovande, unga och till stor del inhemska spelare till klubben.
Detta får ses som en fullt förståelig och rimlig förändring av klubben efter år av chanstaganden åren efter Sir Alex Fergusons era. De har straffats av dyra värvningar av kända namn som såg Old Trafford klubben som en kassako att mjölka pengar på, utan några vidare resultat.
För att detta nya tillvägagångssätt ska bli en framgång måste det dock vara mer än bara en förändring av övergångsstrategin. Det måste finnas en grundläggande översyn av hela kulturen runt klubben, den kultur som idag gjort det svårt för unga spelare att utvecklas under de senaste åren.
Ta Wilfried Zaha som det starkaste exemplet över hur United har misslyckats med att förädla en stor talang i klubben. Istället för vidare framgång på Old Trafford har yttern/anfallaren slussats vidare till Crystal Palace för att utveckla sin mycket uppenbara potential där han numera är en mycket attraktiv spelare på marknaden och värderas till omkring 80 miljoner pund.
För att stärka tesen om att Zaha inte är den enda talangen som visat sin potential i andra klubbar så hittar vi spelare som Adnan Januzaj och Memphis Depay, spelare som knappt fick chansen att bevisa vad de kunde prestera i den röda tröjan.
Så, om vi jämför tålmodigheten som Phil Foden (som slog till med ett dörmmål mot Frankrike i U21-EM) fått i Manchester City, eller för den delen den utveckling Callum Hudson-Odoi och Ruben Loftus-Cheek haft i Chelsea kan vi konstatera att det är en markant skillnad jämfört med Manchester Uniteds arbete med unga talanger post Alex Ferguson.
Läs även: 4 spelare som Arsenal borde sälja i sommar
Kommer James och Longstaff (om han skulle flytta till Old Trafford i sommar) få tålamodet att lyckas, eller kommer historien upprepa sig genom att de slussas till mindre klubbar i förmån för dyra panikvärvningar likt Juan Mata och Alexis Sanchez?
"Behöver bygga om kulturen"
Dessutom har det varit mycket snack under de senaste åren om Manchester Uniteds filosofi. Under David Moyes, Louis van Gaal och José Mourinho låg det ideologiska fokuset på spelstil, att bygga något ur det kända ”United Way”. Detta är fortfarande en het diskussion, men med Solskjær tillsynes hungrig att forma ett snabbt och intensivt kontringslag.
Men filosofin handlar om mer än en spelstil. Det är också om spelarens profil. Norrmannens arbete kommer vara värt noll om inte spelarna får tid och tålamod att utvecklas. Manchester United behöver inte bara bygga om truppen. De behöver bygga om kulturen också. Det verkar man nu lärt sig inte bara går att genomföra i form av pengar och på transfermarknaden.
