Unga spelare, iögonfallande fotboll och mycket mål! Vad kan man inte gilla med det nya Chelsea?
När Chelsea anställde Frank Lampard ville de ha mer än bara en ny manager. Genom att vända sig till en legend från det förflutna inledde Chelsea en process för att skapa en ny identitet inför framtiden. Oavsett om det var en nödvändig förändring på grund av övergångsförbudet så håller Chelsea på att genomgå en väldigt intressant och remarkabel identitetsförändring.
När vi nu kliver in i november finns det heller inte mycket att klaga på i Chelsea-lägret. Efter en förhållandevis tuff start på säsongen för Lampard har laget vunnit sju av de åtta senaste matcherna. Med egna produkter som Tammy Abraham, Mason Mount, Callum Hudson-Odoi och Fikayo Tomori i startelvan har Chelsea blivit ett av de mest spännande lagen att titta på i Premier League och inte nog med det så har även Blues gjort 11 mål på sina fyra senaste ligamatcher. Av Chelseas 23 mål den här säsongen har 15 av dem kommit från spelare som är 21 år eller yngre. Jämför man det med föregående år så är det tre färre än de 12 senaste säsongerna tillsammans.
Chelsea kan numera skryta med en grupp hungriga, smarta och begåvade spelare. Legendaren har gett de unga förtroende, infört en stil med dynamisk och offensiv fotboll och fått Chelsea att bli Englands mest fascinerande lagbygge.
Under många år personifierade Chelsea den nya, kommersiella fotbollen. I Sverige har vi den så kallade 51%-regeln som hindrar privatpersoner eller ett företag att köpa upp majoriteten av våra klubbar, medan i England och i stora delar av fotbollsvärlden fungerar det annorlunda och Chelsea var det första exemplet då ryssen Roman Abramovic köpte upp ett konkurshotat Chelsea inför säsongen 2003/2004.
Dyra nyrförvärv värvades in på löpande band och genom åren har karaktärer som John Terry, Diego Costa och José Mourinho växt fram som älskade av sina egna och föraktade av alla andra. Bortsett från de ekonomiska musklerna så var det attityden och arrogansen som gjorde Chelsea till en vinnande maskin, men det kostade även själen ur ett större perspektiv. Man kan hävda att Lampard måste införliva en viss arrogans hos sina unga spelare för att säkerställa deras fortsatta utveckling, men för närvarande har han byggt Chelseas mest omtyckta lag sedan Gianfranco Zola och Eidur Gudjohnsen dagar – helt enkelt innan Abramovich.
Vad Lampard har uppnått under de första månaderna i Chelsea är jämförbart med vad Gareth Southgate lyckades med inför VM 2018 i Ryssland. Innan Southgate fick jobbet så hade det engelska landslaget varit tyngda av sin egna, förgiftade identitet, men i Ryssland skapade förbundskaptenen tillsammans med en ung och enad trupp en vinnande kultur som ledde till semifinal.
Naturligtvis hoppas Chelsea att detta, precis som för Southgates England, är bara början till något ännu större och bättre. Blues begåvade ungdomar kommer att växa till rutinerade fotbollsartister på toppnivå under många år framöver, men fortfarande med den tydlighet som Lampard har ingjutit hos dem. Det har talats om en ny era för Chelsea, men ingen kunde ens i sin vildaste fantasi, ha förberett Stamford Bridge-klubben för vad Lampard har gjort sedan han utnämndes. Blues nya identitet handlar om mer än resultat och föreställningar, det handlar om människor. Och de bästa framgångshistorierna handlar oftast just om människor.
