Spelbloggen har listat fem svenska spelare som spåddes lysande framtid men som sedan försvann ute i Europa.
Alexander Kacaniklic
För sex år sedan var yttern en tongivande startspelare för Fulham i Premier League, hade tagit en starttröja i landslaget och spåddes bli landslagets nya affischnamn. Han gjorde mål i landslagsdebuten och var en stor bidragande orsak till den sanslösa vändningen borta mot Tyskland i VM-valet hösten 2012. Ett år senare skulle karriären dock ta en helt annan riktning. Fulham åkte ur Premier League 2014 och i resan tillbaka till Premier League var Kacaniklic oönskad i Felix Magaths lagbygge. Han lånades ut till danska Köpenhamn och gjorde det bra samtidigt som Kit Symons hade ersatt Magath i Fulham. Svensken återkallades till Fulham och speltiden blev allt mer kotinuerlig. Det gick dock knackigt för laget, vilket innebar att Symons fick sparken i november 2015. Slavisa Jokanovic tog över och det hela slutade med att Kacaniklic, i slutet av säsongen var tillbaka i frysboxen. Han lyckades inte heller i den efterföljande säsongen ta en startplats. Hans sista landskamp gjordes i mitten av november 2014, i en träningsmatch mot Frankrike. I dag gör yttermittfältaren sin tredje säsong i franska Nantes där det blivit knapert med speltid sedan han anslöt hösten 2016. Noll minuter har det blivit för 27-åringen så här långt in på säsongen. En tidsfråga innan han landar i en allsvensk klubb?
Rasmus Jönsson
Efter sju år utomlands, med spel i Tyskland och Danmark, återvände Rasmus Jönsson 28, till svensk fotboll och till Helsingborg i somras. Klubben som han mellan 2009 och 2011 noterades för 23 mål i, och var en av nyckelfigurerna i guldet 2011, även fast Jönsson bara spelade drygt halva säsongen innan han värvades till Wolfsburg. Konkurrensen i Bundesliga-klubben var benhård – på Jönssons position fanns bland annat Mario Mandzukic. Under den inledande säsongen blev det bara 358 minuter för svensken och efter en och en halv säsong på bänken lånades han ut till FSV Frankfurt i andra ligan innan danska AaB köpte loss honom 2014. Det blev fem säsonger i Danmark (tre för Ålborg, två för Odense) innan flyttlasset gick hem till Helsingborg igen, och förhoppningsvis får vi se den forne talangen i Allsvenskan under nästa säsong. Men visst trodde man inte att Jönsson skulle spela Superettan 2018?
Emra Tahirovic
Den före detta Örebro och Halmstad-talangen var bara 19 år när han såldes från HBK till franska Lille för 15 miljoner kronor under sommaren 2007. Anfallaren hade under den allsvenska våren noterats för fyra mål och hade även blivit uttagen i det svenska U21-landslaget. I Lille då fanns bland annat den före detta världsanfallaren Patrick Kluivert. För svensken blev det bara två ligamatcher i Ligue 1-klubben och han lånades snabbt ut till schweiziska FC Zürich, som sedan köpte loss honom. Via en snabb sväng hemma i Örebro som utlånad hattade anfallaren runt i en rad olika europeiska klubbar som MVV Maastricht (holländska andradivisionen), CD Castellón i spanska tredjedivisionen bland annat och Wil i schweiziska andraligan. På fyra år gjorde Tahirovic bara 40 matcher, varav tio från start. Något som man slås av är att Tahirovic under hela sin karriär bara spelade sju hela ligamatcher under sin karriär. Häpnadsväckande.
Valmir Berisha
Valmir Berisha gjorde succé i U17-VM där han vann skytteligan för Sverige som tog brons. Det belönades med ett femårskontrakt med Roma och talangen beskrevs, liksom många andra, som den nya Zlatan. Utvecklingen blev dock inte vad någon hade tänkt sig. Han blev utlånad till grekiska stroklubben Panathinaikos och sedan Cambuus i Holland, utan någon som helst framgång. Han gick sedan en tid som klubblös, innan norska Ålesund fiskade upp honom. Det lossnade inte där heller och anfallaren är i dag utlånad till isländska Fjölnir där han spelar kontunuerligt. Fyra mål har det blivit och det är faktiskt de enda målen han gjort på seniornivå.
Alexander Nilsson
Debuterade redan som 15-åring i Malmö FF, och beskrevs som den största MFF-talangen sedan….just det, Zlatan Ibrahimovic. Kanske var han med facit i hand lite för tidigt uppe där förväntningarna på Nilsson var skyhöga. Under säsongen 2010 började en 17-åring Nilsson sakta men säkert ta en plats i truppen, och i den sista matchen innan sommaruppehållet noterades anfallaren för två mål hemma mot Brommapojkarna. Många trodde säkert då att Nilsson efter uppehållet skulle fortsätta excellera, men under hösten fick han se sig passerad av en annan stortalang, nämligen Dardan Rexhepi, som slog igenom med dunder och brak. Malmö vann 2010 sitt 16:e SM-guld, men guldfirandet fick en bitter eftersmak då det framkom att Nilsson hade misshandlat en taxichaufför. Hans anseende gick från en stortalang till bråkstake. Allt han kunde göra var att försöka motbevisa sina skeptiker genom att prestera på planen, men speltiden var fortsatt restriktiv under både 2011 och 2012, och anfallaren lånades ut till Landsrkona och Superettan och senare till Trelleborg i Division 1. Visst blev det en del mål för båda klubbarna, men Nilsson ingick inte längre i Malmös framtidsplaner och efter en tid som klubblös flyttade Nilsson till Malta av alla ställen för spel i Qourmi FC. Nilsson anslöt till den andra halvan av säsongen och gjorde många mål, men Qourmi FC slutade sist i tabellen. Ett år efter sin ankomst till Malta skrev anfallaren på för ligakonkurrenten Tarxien Rainbows, och har hunnit med två utlåningar till Birkirkara FC och Hamrun Spartans. Han är nu tillbaka i Tarxien Rainbows och 25-åringen gör sin sjunde säsong på Malta.
